Vigerland – Så resonerar partierna om flerfamiljshus
Med anledning av det närstående valet kommer jag i detta månadsbrev att i korthet redogöra för och kommentera de etablerade politiska partiernas bostadspolitik avseende flerfamiljshus. I min analys har jag utgått ifrån både ägar- som boendeperspektivet och grupperat det partierna huvudsakligen vill genomföra enligt skriftligt material för att finna gemensamma och särskiljande drag. Jag har även försökt placera partierna på en ekonomisk-ideologisk skala som sträcker sig från oreglerat till reglat på de aktuella marknaderna.
Föga förvånande anger Nya Moderaterna tillsammans med Folkpartiet att man explicit är emot politiska understöd samtidigt som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet anger att man explicit är för politiska interventioner. Folkpartiet anger mycket tydligt att konsumenternas val bör avgöra vad som skall produceras och inte politiska subventioner, medan Vänsterpartiet å andra sidan anger att man vill skapa investerings- och energistöd. Investeringsstöd har förekommit i många olika skepnader förut, men ett allmänt avskaffande av fastighets- och bostadssubventioner genomfördes under 1990-talet då bland annat de så kallade räntebidragen för bostadshyreshus avskaffades.
Centerpartiet önskar tillsammans med Nya Moderaterna söka uppnå lägre byggkostnader. Nya Moderaterna anger ökad konkurrens som en specifik kostnadssänkande åtgärd. Vare sig Kristdemokraterna eller Miljöpartiet skriver någonting om hur man förhåller sig till offentliga marknadsingripanden, och utifrån mitt material och mitt ekonomisk-ideologiska analysperspektiv går det således inte att placera dessa i någon definitiv gruppering. Miljöpartiet är ur detta analysperspektiv så enkelriktat som namnet antyder och anger effektiv energianvändning som den viktigaste frågan. Emellertid ges flera exempel på hur effektiviseringen skall genomföras såsom minskad eluppvärmning, vilket emellertid torde vara mer aktuellt för småhus, samt genom att gynna användandet av solfångare och solceller.
Miljonprogrammets förvaltning, som får uppfattas som en riktig framtida rysare, anges av Socialdemokraterna som ett viktigt mål. Nya Moderaterna, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna ser istället ökat bostadsbyggande som en betydelsefull inriktning. Kristdemokraterna och Centerpartiet anser att gynnande av ägarlägenheter är väsentligt. Finansmarknadsminister Mats Odell (KD) har tidigare agerat mycket aktivt för att lansera ägarlägenheter som en angelägen framtida upplåtelseform.
Vänsterpartiet ser neutralitet mellan upplåtelseformerna som ett väsentligt mål, exempelvis genom att ROT-avdrag skall bli tillämpliga inom alla upplåtelseformer. Detta kan förvisso vara ett viktigt bidrag för att bredda ROT-avdraget. En målsättning har dock varit att tillgodose valfrihet på marknaden så att varje hushåll kan välja den upplåtelseform som passar deras unika situation bäst. Härvidlag har äganderätt och bostadsrätt uppfattats som snarlika upplåtelseformer medan hyresrätt varit en diametralt motsatt. Den kooperativa hyresrätten har uppfattats som någonting mitt emellan. Även om det finns skäl att skapa rättvisa mellan de olika boendeformerna, bland annat genom ett breddat ROT-avdrag, kan alltför långt gången neutralisering minska det grundläggande skälet till att ha just skiftande upplåtelseformer med den valfrihet detta medför både för boende och för ägare.
